onsdagen den 4:e maj 2011

Havererad kommunikation med tonårsdottern


Ur redaktionsbloggen i kväll ”Misslyckad kommunikation med tonårsdottern…..

Plötsligt vänds allt planerat på ända…………Jag är stressad; har mycket jobb kvar att göra innan jag skall iväg på ett sent core pass på gymet -skyndar, skyndar för att bli klar med jobbet. Sonen 19 år som lovat att ta middagen skickar ett sms ”Jag äter sushi i stan!”

Hur tänker han nu funderar jag och ber honom ta med två sushi till oss andra som också skulle ha middag ikväll (till saken hör att klockan redan är halv sju). Nej han tänker inte ens komma hem så den gick inte! Kvarstår att jag lagar middag men då vill dottern 15 år också ha sushi men vägrar att cykla iväg och hämta den. Och middag som jag lagar tänker hon inte äta – får hon inte sushi hämtad av mig hoppar hon över middagen………

Vad göra? Jag står där i valet och kvalet mellan mig själv och det jag planerat in för mig själv och att hoppa in som stand-in och lösa allt, som så ofta förr. Tanken gör mig rasande. Vad gör att de tror att de kan behandla mig på detta sätt och vad gör att jag ens överväger att hoppa över mitt viktiga arbete som behöver bli klart och även mitt träningspass som ger mig så mycket?

Jag blir rasande, mest på mig själv och på dottern som inte tar mitt tydliga budskap ”Jag tänker inte diskutera detta nu för jag måste jobba” utan står kvar och tjafsar. Hon hävdar sin rätt att bli rättvist behandlad och säger ”Du har ingen rätt att skrika på mig” (Hon har rätt MEN kan hon inte för en sekund förstå att jag blir arg och att jag också är MÄNNISKA inte bara en förstående och uppoffrande mamma som driver hotell?) Jag känner mig inte som den bästa tonårsmamman just nu direkt. Och är arg som ett bi. Jag behöver träna och få ur mig ilskan.

Nu har jag bestämt mig JAG SKALL TRÄNA & JOBBA KLART och jag lagar något enkelt till mig. Hon får vara utan mat och sonen skall jag ta ett snack med i morgon om planering och förvarning när man inte håller vad man lovar och utsätter andra för sina avhopp av ansvar………

Jag som ett tag trodde att vi hade ett middagssystem som fungerade och tonåringar som tog ansvar!!!

Hittar efter visst surfande TIO SMARTA TIPS OM HUR DU SOM FÖRÄLDER HANTERAR KONFLIKTER MED DIN TONÅRING.

Känns som om jag behöver det just idag efter middagskaoset.

Där står ”Att kommunicera på rätt sätt med en ungdom kräver kunskap och tålamod”. Mmmmm ….. den finns inte alltid! Varken kunskapen eller än mindre tålamodet.

Tipsen lyder

  1. Var kortfattad
  2. Ta ansvar för er kommunikation
  3. Använd rak kommunikation
  4. Var tydlig
  5. Avsluta själv – det är du själv som skall sätta punkt för ert samtal. (när det inte går då?)
  6. Håll inne med känslor (lättare sagt än gjort i alla situationer)
  7. Tala inte illa om din tonåring (något liknande ”du är så lik din pappa” undslapp mig tillsammans med alla känslor…..aj aj aj)
  8. Framför alternativ
  9. Lyssna aktivt (när inte tiden och lugnet finns då?)
  10. Stå för ditt ord

Läs mera om dessa tips här

Det känns som om jag behöver tips för tydligare gränssättning gentemot tonåringen också idag.

Här kommer några kloka ord som jag hittade:

En bok om att säga nej där författaren presenterar en framgångsrik tre-stegs metod som visar hur man genom att säga nej på rätt sätt (mitt sätt idag var långt ifrån rätt) skapar både respekt och förtroende hos motparten.

Han beskriver bland annat hur man skall hålla huuvdet kallt under pressade situationer och neutralisera aggressivitet och motstånd.genom att hitta tillfredsställande lösningar för båda.

Slutsatsen blir kort och gott – jag behöver träna på att hantera mina känslor och att hålla huvudet kallt! Och gå upp och förklara mig samt (kanske?) be om ursäkt för att återupprätta relationen och respekten.

FÖRLÅT – JAG är bara människa samtidigt som jag är förälder!!!!


Läs mer om:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar